Fördelarna med termografering i byggnader

Med hjälp av en värmekamera kan man identifiera brister i isoleringen, otätheter i byggnadsskalet och andra faktorer som påverkar både energianvändningen och inomhusmiljön.

Termografering gör det möjligt att rikta insatserna där de verkligen behövs.

I den här artikeln belyser vi nyttan med termografering i olika typer av byggnader och hur metoden kan bidra till energieffektivitet och bättre komfort.

Termografering och lufttäthetsprovning – en viktig kombination

Termografering går ofta hand i hand med lufttäthetsprovning (tryckprovning), särskilt under byggskedet. I Sverige rekommenderas täthetsprovning enligt Boverkets byggregler (BBR) samt branschmodellerna ByggaL (lufttäthet) och ByggaF (fuktsäkerhet). Syftet är att säkerställa att byggnaden är lufttät och energieffektiv redan från början.

Täthetsprovning minskar energiförluster och förebygger fuktrelaterade problem, såsom konvektionsskador i konstruktionen. Termografering kompletterar detta genom att visuellt avslöja luftläckage som kan påverka inomhusmiljön, exempelvis genom drag eller försämrad luftkvalitet.

Problemområden under byggskedet

Det är klokt att utföra en första termografering tidigt i byggprocessen, gärna på beställarens initiativ. Då kan eventuella brister åtgärdas innan byggnaden färdigställs. Våra erfarenheter visar att det nästan alltid finns något att korrigera, även om omfattningen varierar.

Vanliga problem är otätheter vid elementskarvar eller genomföringar för installationer, exempelvis ventilationskanaler.
Den bästa tidpunkten för termografering är en mulen vinterdag och 15 graders temperaturskillnad mellan inne och ute – helst när utetemperaturen är under +5 °C.

Termografering vid ombyggnad och renovering

Om fastigheten aldrig tidigare har termograferats är det klokt att göra detta i samband med planering av större renoveringar eller ombyggnationer. Då kan brister åtgärdas samtidigt som övriga arbeten utförs. Vi ser ofta behov av korrigeringar i äldre fastigheter som redan renoverats, där termografering hade kunnat ge värdefull information i ett tidigt skede.

När är bästa tiden för termografering?

För tillförlitliga resultat krävs minst 10 graders temperaturskillnad mellan inne och ute – ju större skillnad, desto bättre. Mulna vinterdagar är idealiska. Soliga vårvinterdagar bör undvikas eftersom värmestrålningen från solen kan ge missvisande bilder. Planera därför termograferingen i god tid under vinterhalvåret.

Behöver ni termografering?

Kontakta oss gärna för rådgivning och bokning. Vi hjälper er att få en tydlig bild av byggnadens status och att planera rätt åtgärder för en energieffektiv och trygg fastighet.

Relaterade tjänster

Termografering

Lufttäthetsprovning