Byggbranschens skenande eftermarknad – artikel 3/3
Det här är den tredje och sista artikeln i vår serie i ämnet byggbranschens skenande eftermarknadskostnader.
Är det rimligt att byggbranschens eftermarknadskostnader ska uppgå till drygt 100 miljarder om året? Det är enorma resurser som förbrukas – helt i onödan! Vi på Sustera tycker precis som Boverket i frågan; det är något som inte står rätt till. Vi behöver vända trenden och utvecklingen. Tillsammans med Mikael Grankvist, fuktexpert på Sustera tar vi en närmare titt på den höga kostnaden för eftermarknadsåtgärder. Häng med!
Mikael Grankvist Senior fuktsakkunnig Sustera Green Building Services Sverige
Vilken förändring krävs för att minska eftermarknadskostnaderna?
Vi har tagit oss en titt på situationen för eftermarknadskostnader och hur fuktaspekten ofta förbises i nybyggnadsprojekt. Anledningarna är många men de stora bovarna i dramat är ofta tidspress, kompetensbrist och allt stramare budgetar – idag är pris och tid ett starkt konkurrensmedel.
Ofta anser byggherrarna och entreprenörerna att de har tillräcklig kunskap och tillräckligt med egna resurser för att genomföra fuktsäkerhetsarbetet själva. Många projekt budgeterar därför inte för den kompetens som till exempel en utbildad fuktsakkunnig besitter. Ansvaret för fuktsäkerhetsarbetet läggs i många projekt på projektörer, arbetsledare eller platschefen, men de har ofta av naturliga skäl inte möjligheten att kunna ge fuktfrågan den fokus och tid som det arbetet kräver. Det leder i sin tur till att fuktfrågan tyvärr hamnar i skymundan. När man tillsätter en Fuktsäkerhetsansvarig, intern eller extern, går det att åtgärda och rätta till avvikelser och brister i rätt tid. Det vi ser idag är en ökad frekvens av återkommande skador. Många gånger är det frågan om samma typ av fel som uppkommer om och om igen. I projekt där man tillsätter rollen som fuktsakkunnig i tidig planering och som en naturlig roll i projekteringen och under produktionen ökar möjligheten att undvika den typen av fel som Susteras konsulter alldeles för ofta stöter på.
Vi på Sustera tycker precis som Boverket i eftermarknadsfrågan; det är något som inte står rätt till. Vi behöver vända trenden och utvecklingen.
Fullgod arbetsberedning kan minska eftermarknadskostnaderna
Rent organisatoriskt behöver verksamheter arbeta mer aktivt med uppföljning och erfarenhetsåterföring för att minimera riskerna för fuktskador i eftermarknadsskedet. En annan viktig del är att jobba mer med arbetsberedningar inför kritiska moment.
Exempelvis så behöver man innan taket monteras göra en arbetsberedning. Man bör besvara frågor som: hur ska taket byggas, hur ser konstruktionen ut för mötet mellan fasad och tak, hur väderskyddar vi, hur säkerställs täthet vid genomföringar i tak, hur säkerställer vi att till exempel trä är tillräckligt torrt innan inbyggnad och till sist hur får vi lufttätt mellan takbjälklag och vindsutrymmet med mera? När den typen av förberedande arbete utförs kan lösningar lättare identifieras för hur montering skall ske korrekt och på så sätt besparas onödiga kostnader i senare skeden. En annan fördel med att jobba med arbetsberedningar i större omfattning än idag är att alla inblandade yrkesgrupper är med i framtagande av arbetsberedningen och vet vad som ska utföras. Detta borgar för ett korrekt utförande och en fuktsäker lösning.
Minimera kostnader med noggrannare konsultation och tätare erfarenhetsutbyten.
Det är frustrerande att alltför ofta se systematiska fel och misstag upprepas i projekten om och om igen.
Ett fel eller en brist som orsakar omfattande skador och problem när huset är färdigbyggt, till exempel felmonterat tätskikt på en terrass, kunde ha åtgärdats på tio minuter i planerings- och projekteringsfasen. Noggrannare konsultation i tidiga skeden, bättre kontroller och uppföljning i produktion är några enkla tips som kan minska kostnaderna med flera miljarder om året. Allt för ofta är det frågan om fel på grund av bristande kunskap och kommunikation mellan olika parter i projektet.
Genom tydlighet, god kommunikation och framför allt kontinuerlig erfarenhetsåterföring kan många av dagens eftermarknadsskador undvikas.
Om branschen följer ByggaF-standarden minskar risken för eftermarknadsskador avsevärt
Att använda sig av ByggaF är inte ett krav, utan en vägledning, eller snarare en rekommendation. Om alla följde Byggverkets rekommendationer om att bygga fuktsäkert, och planerade för och avsatte resurser med kompetensen i ett tidigt skede och därefter följde upp under projektets gång, skulle resultatet se mycket bättre ut och vi skulle se färre av de skador vi idag tyvärr ser.
”Jag vågar nästan påstå att 70–80 % av de fuktrelaterade eftermarknadsskadorna kunde undvikas om man jobbade med ByggaF fullt ut. Detta är något vi stångas med varje dag; förhoppningen om att branschen ska förstå varför fuktsäkerhetsarbete i tidiga skeden och under produktionsskedet är så viktigt. Idag finns enormt mycket kunskap i branschen om vikten av fuktsäkert utförande, så varför inte använda sig av den kunskapen och skapa långsiktigt välmående fastigheter och på samma gång minska onödiga eftermarknadskostnader.” säger Mikael Grankvist.
Nya material, nya byggsystem och designaspekter kan leda till fuktproblem
Men trots att det idag finns vägledning för hur man kan göra detta rätt blir det ofta fel på grund av tidspress, kompetensbrist, minimalt med kommunikation och korta byggtider. Man tar in nya material som inte granskats tillräckligt och kanske inte ens använts tidigare i någon större omfattning. Ett obeprövat fasadsystem eller ett byggmaterial kanske inte alls fungerar ihop med ett svenskt stomsystem eller i ett nordiskt klimat. Om man inte tillsätter en utredning innan man bygger med nya material står man kanske plötsligt där med en mängd olika problem och kostnader som skenar i väg.
”Problematiken kommer in redan i ett mycket tidigt skede. Till exempel arkitekter som väljer att rita hus utan takfot när det är just den som ska fungera som ett extra fuktskydd för fasadens övre delarna vid till exempel slagregn. Min erfarenhet är att fastighetsägare som förvaltar fastigheter i ett hållbarhetsperspektiv vill ha takfot mer än bostadsutvecklare där man hävdar att byggnaden blir snyggare utan. Det blir dock inte en fuktsäker fastighet över tid.
Man bygger fastigheter med fler terrasser och publika ytor på tak vilket kanske inte är att föredra i vårt klimat. Men det är givetvis helt klart möjligt om man använder sig av den kunskap om fuktriskerna som finns i branschen och om man tar in kompetensen i tidigt skede för att säkerställa fuktsäkra lösningar.
Jag har tyvärr sett allt för många bristfälliga konstruktioner genom mina år som fuktsakkunnig.” säger Mikael.
Hur kan en bostadsköpare försäkra sig om att fuktsäkerhetsarbetet gått rätt till?
Man önskar ju att det fanns ett enkelt och tydligt svar på den frågan, men det finns det dessvärre inte! Flera bostadsbyggare har börjat certifiera sina fastigheter sedan några år tillbaka för att bland annat ge köparna en form av kvalitetsstämpel. Tyvärr innebär inte en sådan stämpel några garantier för att fuktsäkerheten är fullgod i byggnaden. Den påvisar att man följt de punkter som själva certifieringen kräver, men det kan fortfarande vara en byggnad som med tiden uppvisar dålig inomhusmiljö för de boende, eller en fastighet där fasaden måste göras om endast efter några år efter färdigställande.
Just nu läggs mer fokus på energifrågan än fuktfrågan vilket självklart också är en viktig fråga. I framtiden kanske även fuktaspekten kommer få den fokus den förtjänar, och bygg- och fastighetsbranschen behöver för välmående byggnader och människors hälsa bör alltid vara en självklarhet i branschen.
”Vi vill och hoppas med den här artikelserien om tre artiklar belysa vikten av dessa frågor och öppna upp till diskussion. Förhoppningsvis är vi fler i branschen som vill vara med och förbättra fuktsäkerhetsarbetet och minimera riskerna vi själva försätter oss i. Vi kan alla bli bättre på att aktivt jobba med fuktsäkerhetsarbetet vilket jag är övertygad om kommer minska eftermarknadskostnaderna avsevärt. Och inte minst, vi minskar på resursslöseriet och skapar välmående och långsiktigt hållbara fastigheter.
Tillsammans kan vi göra skillnad. Det gör vi när och om vi är ense om att vi behöver börja göra skillnad!”
Mikael Grankvist fuktsakkunnig Sustera Green Building Services Sverige
Läs mer om eftermarknadsproblematiken i våra artiklar:
Artikel ett Den osunda eftermarknaden i byggbranschen
Artikel två Fuktskador i nyproduktion
Källor:
Boverket (2018) kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn